40+1

Så här en dag över tiden inser jag att det är fler än Grodpappan som är otåliga. I morse hade min mobil jättemånga "Bebis än?-SMS" från nära och kära som undrade. Värmer hjärtat att så många bryr sig om oss, att Grodan är efterlängtad på flera håll. Får oxå många frågor om jag tycker att det är jobbigt, om jag tröttnat på min tjocka mage och att vara stor (+19 kg). Men faktum är att jag inte tänkt så. Visst skulle jag vilja att förlossningen var över, att Grodan var hos oss, frisk och välskapt. Men magen är jag ju van vid nu, den är en del av mig, så jag tänker inte alls så. Däremot tycker jag morgonsvullnaden i händer och fötter är obehaglig. Att jag inte kan greppa i saker och ting förrän efter en lång stund är läskigt. Så det klart, det ska bli skönt när min kropp blir min egen igen.

/Grodmamman