Otålig och nervös

Har varit lite nervös inför dagens blodtryckskoll. Skulle så gärna vilja ha ett "odiskutabelt" värde som "sista" resultat innan förlossningen. Vore så himla skönt. Och det blev det väl egentligen oxå: 130/90 är ju där jag legat under hela graviditeten. Så nu får Grodan gärna anlända. Ready or not, liksom. På en av festerna i lördags fick jag just frågan om jag var redo. Vad svarar man på det? Liksom svårt att veta när jag inte gjort det tidigare: Redo för vaddå? Men det klart. Jag känner mig mer redo idag än jag gjorde för fyra veckor sedan. Fast egentligen kanske det handlar mer om otålighet, att jag liksom skulle vilja ha det "överstökat". Särskilt som en kollega som var beräknad två dagar före oss fick sin dotter i söndags. Men sen är det ju så att graviditeten i sig aldrig varit något tillstånd jag längtat efter eller drömt om. För mig är både graviditet och förlossning en transportsträcka, något jag måste igenom. Jag längtar efter att få kunna blicka tillbaka på båda och konstatera att det gick bra, att Grodan är här, frisk och välbehållen.

/Grodmamman