Hänger lågt

Grodan börjar göra sig redo för entré i den här världen. Sammandragningarna kommer oftare nu, magen blir ofta som en stor sned toppig boll. Det gör fortfarande inte ont, men det trycker nedåt mer än det gjort tidigare. Dessutom hänger magen ned över byxlinningen (vilket får Grodpappan att garva) och ibland hugger det till på ett sätt jag inte känt tidigare. Det börjar dra ihop sig, helt klart. En kompis frågade mig om jag känner mig redo. Gör någon någonsin det?

Återbesöket hos MVC för att kolla mina värden gick bra. Trycket höll sig på 140/90, vilket i sammanhanget var godkänt efter visst knorrande. Har märkt att jag spänner mig en del inför kollen. Jag vill ju så gärna att det ska vara tillräckligt bra för att vi fortfarande ska vara välkomna på BB Stockholm. Dessutom talades det om sjukskrivning sist, vilket jag skulle tycka vara ett riktigt nederlag med tre dagar kvar på jobbet. Snacka om att snubbla på mållinjen! Hur som helst, jag får jobba vidare. Hurra! Men det börjar kännas riktigt, riktigt surrealistiskt. Tre dagar kvar. Sen ska jag inte jobba. Alls. På jättelänge. Hjälp!