Med exakt sju veckor kvar börjar jag känna mig riktigt tung och klumpig. Med all rätt kanske, jag har ju ändå gått upp 13 kg. Fast å andra sidan är det svårt att veta hur saker och ting ska kännas. Det är ju första gången, har liksom inga referenspunkter och ingen aning om hur det "ska" kännas. Under gårdagens yogapass frågade instruktören om någon av oss hade foglossningar. Visst vet jag vad foglossningar ÄR, men hur vet man om man HAR dom om man inte vet hur DET KÄNNS?
Hur som helst blir jag svettig och flåsig bara av att ta på mig skorna. Har också konstant ont i sidan av bröstryggen. Som om jag liksom sträckt mig. Om det är Grodans fel eller om jag faktiskt har sträckt mig är oklart. Känner hur jag ojar och gnäller allt mer. Tycker synd om Grodpappan, men kan liksom inte hejda mig. Visst, det är väl som Grodpappan sa: - hittills har jag haft det ganska lätt. Kunnat ånga på som vanligt. Men kanske är omställningen större just därför.
/Grodmamman
Ps. För den som undrar kan jag berätta att det är en myt att alla är snälla mot gravida kvinnor. Åker buss och tunnelbana varje dag och hittills är det INGEN som erbjudit mig att sitta när det varit fullt - inte ens när jag kört upp min stora mage i ansiktet på dem, en taktik en kollega rekommenderade när alla väljer att ignorera en.
20 april 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar