Idag fick vi lyssna på Grodans hjärta (en frekvens på 156 slag – det går undan när man sparkar vilt omkring sig!), första gången för Grodpappan som såg rörd och lycklig ut. Vi blev inbokade på BB Stockholm, själva ska vi boka plats på föräldrakursen (tre föreläsningar) och visning av BB. Eftersom jag gruvar mig en del för förlossningen pratade vi profylaxkurs oxå. Det köper man visst privat och vi blev rekommenderade Profylaxgruppen. Vi får se, känner mig osäker. Är det inte lite väl mycket 1970-tal över det hela?
Märkligt nog känner jag mig mindre orolig nu, fast vi är närmare. Kanske har jag trots allt börjat landa mentalt, fokusera på uppgiften. Har ju t.ex. inte tänkt planerat kejsarsnitt en endaste gång. Nackdelen är att jag därmed har svårt att koncentrera mig på annat. Vår barnmorska sa att det är naturligt att "gravida kvinnor får gröt i huvudet", ett uttryck som tydligen syftar på just det att tankarna far iväg. Tankar på hur det kommer bli. Saker som måste fixas innan. Jag som alltid trott på tankens kraft före kroppens biologiska förutbestämdhet ville protestera högljutt. Samtidigt undrar jag hur jag ska klara ytterligare 20 veckor på jobbet....
Apropå drömmar. Jag drömmer mycket och intensivt nu, mer än vanligt. Hinner ofta avverka ett par tre olika varje natt. Nu handlade det om förlossning. Grodan kom för tidigt, redan nu, men överlevde och var en kille (dessutom glömde vi bort honom, så han fick inte mat på tre dagar…. Stackars!) Jag var sååå besviken i drömmen! Hoppas att jag inte blir det i verkligheten om det skulle vara så.
/Grodmamman
Ps. Gravida kvinnor brukar alltid säga att de spiller allt på magen när de äter. Mitt problem är att allt hamnar i BH:n – har jag en vanlig V-ringad t-shirt så kan man ge sig f..n på att smulor, tandkräm och annat rasar ned i klyftan mellan mina nyvunna jättemeloner. Skitjobbigt – för att inte tala om pinsamt – att fiska upp saker den vägen.
23 januari 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar